Körde mycket mjukgörande idag, med mest fokus på vänster sida då han har en förmåga att alltid vilja ställa sig mer åt höger. Han ville verkligen inte släppa vänster i början men han började efter ett tag släppa eftersom. Och blev riktigt mjuk, kunde hålla ställningen utan stöd utan att tappa den. Och när vi fick till ställningen rätt så blev steget också heelt annorlund. Jisses vilken skillnad. Sen så tränade vi vidare på öppnorna, vilket går som det går. Jag tror han bara tycker det är jobbigt, eftersom att han först försöker göra allt för att slippa undan sen när han inser att det inte är nån idé så gör han fina öppnor. Kanske sitter i latheten och inte kunskapen? ;) Söt e han då! Känns som vi börjar få till känslan bra nu, och vårt band börjar bli riktigt starkt. Jag känner han och förstår hur han funkar, och han känner mig och litar på mig.