Hade tredje hopplektionen med Leo idag, till en början trodde jag att det skulle bli svårt för oss att prestera bra eftersom att han var ganska intresserad av allt som hände runtomkring och vid framhoppningen så var han ganska ofokuserad på vad som skulle hända efter hindret. Och sen när Susanne helt oförberett blev tvungen att fara så var det meningen att lektionen skulle avbrytas och det kändes nästan lika bra ett tag men sen kom ÅM och räddade situationen och tog över lektionen, tack för det! För nu lyssnade Leo perfekt och jag kunde ta hela banan, lugnt, fint och väldigt kontrollerat! ASM! Känns så underbart att rida en som inte tar hela banan på fart, utan som faktiskt inte ökar galoppen bara för att det är hinder i vägen.
Nu känns det bra, som att vi har kommit igång, och jag har börjat kunna lita på att han hoppar allt. Vilket har varit svårt för mig då jag ofta ridit hästar som vägrat. Nu ska vi sikta mot högre mål, tillsammans! :)


And now nothing can take you away from me.